s

urk vilken jävla natt.. .vilken jävla väntan.. att något skall hända, till att allt skall bli bra... fan jag hatar det facktum att mit rivsår efter natalija läker fortare än jag hinner få läkarintyg på att det kan vara orsakat av en mäniska... fan! satans skit.. helvet... snyft..

jag känner bara vrede sorg och bitterhet, även ifall min praktiskt tänkande hjärna säger, att det löser sig det löser sig... mäst på grund av att jag antagligen fått mig en lägenhet och tja antagligen kommer jobbintervjun att bli skitbra.. jag menar vad kan det annars bli, jag är född med min fars charm ändå.