Mer tee i mitt "bära-mössan-innomhus-tventifourseven-land"!

Tycker du verkligen att död, liv och orättvisor är stora frågor? äns stimmulernade frågor.. nå jag måste säga att jag fått ut mäst utbyte av diskutioner kring teorier av socialpsykologisk karaktär käns som att döden är ett ganska förlägat ämne att fundera över, jag menar vad mer finns det att tänka om det om? liv är väll visserligen en enorm nich, menar du levande då eller? hur man komfronterar med alldagliga problem etc? borde inte din pojk kunna bidra med tankar kring det med? och orättvisor.. hum, till vilken grad? jag måste säga att den mäst intressanta orättvisan än så länge från min sida är hur den svenska femenismen från att sträva mot gemnstäldhet snarare gott över till att på något sätt ge tillbaka mot männen. men det läste du säkert om i min blogg.
naj jag vill inte ha ännu en operfekt partner! det har redan varit alldeles för många fall av desperation vilket lätt till olycka för åtminstonne mig, i bästa fall bara mig.
jag tycker dock det är svårt med sådant där ty i samband med att skaffa en ny kompiskräts vilket jag behöver göra, kan det bli problemmatiskt då jag 90% av fallen börjar diskutioner med indevider jag finner attraktiva och på så sätt är min grund inställning att de är potentiella partner, dock jag kanske behöver bevisa för mig själv att jag klarar mig utan en flickvän nu när jag endå göra en nystart av mitt liv.

det kan jag verkligen tänka mig att han gör, det vore högst opraktiskt att inte tänka på nuet utifall man är mer åt det praktiska hållet laggd. men samtidig angående att han inte tänker på dessa fundamentala funderingar, jag menar han har säkert skaffat sig en ungefärlig bild av de alla tre, vilket gör att han inte behöver kongnisera mer än nödvändigt, jag menar hur mycket jag än funderade på döden runt mina femton år kom jag ändå till samma ståndpunkt i slutet, denna ståndpunkt var dessutom grundpelaren till att jag sedan valde att bli veggeterian, ty då jag är atteist så är jag fast besluten att jag och alla andra indevider kommer att förmåltna efter att de avlidigt, därav har jag periodvis varit vättskrämd för döden och då jag inte kan tänka mig att utsätta någon för sådan fasa kunde jag inte tänka mig att döda för något så onödigt som föda som man endå kan byta ut både godare och nyttigare mot baljväxter.

mm tee i skål, större än min brors tekoppar så det blir en perfekt kompromiss då jag suktar efter djupa klunkar av själafrid!

ignorance is a bliss, jag tror säkert att vi som många andra hade önskat att vi var lite dummare, livet hade antagligen varit enklare att leva då.

nog förstod jag vad du menade angående att inte snöa in sig, dock har jag varit motsattsen alldeles för länge och det tycker jag är alldeles för ofemenint och jag borde nu totalt sträva mot motsattsen.
men jag vet inte ifall.. naj jag vet inte riktigt hur smart det är med motsattser, det spelar självklart mycket stor roll på vilket plan det är men, vad händer längre fram i era liv tror du? tror du att du kommer stå ut med att alldrig känna dig riktigt förtådd eller rent av stödd av denna man i ditt liv. jag tycker att äns livskamrat skall vara både vän och älskare, beskyddare och till och med mentor.
för ett tag sedan lade jag upp en kontaktannonsProfil på Match.se där det första jag skrev - även det enda jag skrev på ett tag - var att jag hade en specifik musiksmak och att ifall inte personenerna som läste denna kunnde passa sig in på denna musiksmak var det ingen idee att äns försöka flörta, detta var för mig ett steg i rätt riktning enligt mig, men samtidigt slår det mig hur få på det forumet som någonsin skulle kunna gå igenom det filtret. men fan jag måste kunna dela mitt liv med en övermäniska, en person jag ser upp till för dess skönhet, intelekt, passion, kunskap, visdom eller insikt. musiksmaken tycker jag bara är ett sätt att kanske kunna hitta någon med dylika värderingar.

jag tyckte väll först att detta annonserande kunnde fylla en dubbelfunktion, dels att jag skulle kunna med hjälp av deras frågeformulär kunna "kartlägga" min personlighet, kunna stoppa den i fack för att sedan kunna sätta ett brand på mig själv och kalla mig för att jag är en sådan här mäniska. Typ model 14685sdf535 och att det bara finns 40 indevider i I-världen vilket överänsstämmer mig till runt 70%.

nå man skulle väll kunna önska sig i fördärvet, men jag önskar att jag träffar en livskamrat som överänstämmer mig till åtminstonne 50% på de vitala delarna och kommpleterar mig på det resterande.

ja men orkar du läsa om.. tja någon nörd vilket bygger krätsar hela sitt liv så kan du väll läsa om bimbosar som sminkar sig, allt handlar väll endå om vilket mål du har i livet och vilka sociala normer du styrs av. dock har jag väll egentligen alldrig hyst något större intresse för Elitister; varken det har med mode eller Lajv att göra, det finns rötägg i allt och finns det public så finns det de som gillar det.

ja du läset varför jag valde att bli veggeterian, ty jag inte vill sprida död som jag är så rädd för själv, vad är ditt själ att vilja vara veggan?
du lyssnar inte direkt på något steriotyp vegganmusik direkt :P typ locust eller så.

jojo du har rätt, men för mig är det lite en kick i att skriva det som andra kan känna vara för.. privat, jag tycker väll inte att alla mina tankar är fel och ifall någon vill dömma mig för att ett eller två av inläggen är inte av deras smak då får de väll läsa någon annans stuff. jag kan ju alltid komma tillbaka till en blogg också, det är ju inte information som försvinner. och jag förstår inte riktigt varför du skulle återkomma till en dagbok förutom för att bli besviken på det faktum att man har utväklats så mycket sedan då man skrev det. men vad skriver du din dagbok så formellt då att det består av händelser runt dagen då? är inte det ganska restriserat? jag menar.. jag tycker det jag skriver är bara blaj, det är inte värt för mig att läsa om, därför är det inte värt att göra en hårdkopia av det, det får sin lilla platts på nätet och där gör den förhoppningsvis någon förnärmad eller road.