opublicerat gammalt

Jag antar att jag måste skaffa mig ett jobb, och det jävligt snart... att sitta I min stökiga och toma lägenhet är minst lika plågsamt som att äta enformig mat, att gå på fäster är vell det sättet som jag skall träffa mina vänner och flickvänner, genom fäster kanske kan jag hitta dem genom badboll, det är ju inte så där jättedyrt egentligen, suck ett jobb.. på max kanske kanske inte, beror på vad som finns ledigt och vad jag vill göra av det, jag hoppas att scn kan ge mig det där lånet I janury, det är bara tio dagar dit och jag kan bara konstatera att det är mycket liten chans att.. jag menar 20 dagar, liten chans att det kommer göra det till den här månaden men däremot den som kommer, suck, microlån.. varför stannade jag inte bara hemma, och vaför tar jag inte bara tag I mitt liv istället, suck, på med kläder, borsta tänderna, städa lägenheten.