onsdag 18 februari 2009

_______________________________

Irriterande det här är inte musik att skita till, heller inte att mastrubera till, jag vet inte det är musik att tänka till, att vara sentimental till, periodvis har jag funderat ifall gridlock skulle falla i värde för mig på grund av att jag ser på porr till det, dock nej det har inte förvärrats, om inte att jag får det gåtta så ofta att det inte är värt lika mycket som då och då, men i detta fall vart det inte gridlock jag lyssnar på utan en gammal favorit john hade med sig.

det har varit mycket trevligt att träffa john än så länge, jag har inte kännt mig obekväm av hanns ständiga närvaro.. vilket jag vanligen gör, hur mycket jag än tycker om honom, men inte denna gång, fascinerande, jag tror det har med att jag mer socialt resceptive.. jag har varit trött gångerna innan, men nu har jag inte lika mycket sälskap gör att jag hungrar efter det mer.

det var en intressant aningen för lång promenad igår, vi pratade om mycket och jag lyckade få oss att tappa bort oss i vinterlandskapet, lite genant och aningen läskigt, det var ju kallt och jag kände inte igen något, samt att vi var på helt annat håll än vad jag trott, bra att vi träffade folk på gatan och de kunde hänvisa oss.. annars hade vi gått åt fel riktning eller möjligen suttit i en timme och väntat på en buss.

anna smsade mig, jag vet inte hur jag skall ta det, jag är förbannad på henne då jag känner att hon tagit avstånd från mig, med skäl, men alla vanilj på gatan tar även de avstånd från mig med skäl, gör mig inte mindre förbannade på dem, jag vet bara inte varför hon saknar mig, jag tror snarare att hon skäms mer än att hon saknar mig.

varför, tja både anna och john är svårimponnerade... jag trivs väl med folk som konstaterar att jag är speciell på ett bra sätt, inte att jag är så konstig utan att jag har kvaliteter som är ovanliga.
müe är ok, mattias är tacksam, ja det är väll på grund att deras mentalitet är lite simplare än anna och john, dessa två är starkare.

sedan jag träffat müe igen för första gången var jag besviken, det är väll inget särskiljt då en av mina förväntningar var att hon skulle vara hetro nog att finna mig attractiv, men den andra delen av min besvikenhet var... att hon tyder inte på att ha utväcklats i min takt, jag mins henne som att vara en indevid nästan bättre än mig under min tonår, och i dagsläget.. nej jag ser igenom henne, jag lär mig inte av henne.

anna... må vara vuxnare, detta får hennes innan skarapa karaktär ännu mer magnifik, dock har dessa år även.. tagit bort gnistan som jag älskade så hoss henne..

åldrande är märkbart, även ifall det ännu bara är i patetiska tecken.. men jag saknar min tid som tonåring aldeles innan jag träffade natalija.

dock redan då... nåväl var på väg att skriva något där, dock värt att notera, vi har nu träffat och varit med hedvig ganska länge nu, john är hedvigs pojkvän, hon förklarade en sak för mig... varför kvinnor tycks ha en större sexualdrift än män, att män har en mer... portionsvis drfift, därav mer agressivt på men samtidgt kan sitta nöjd, kvinnor har ett jämnare flöde, ett konstant flödde men på så sätt inte rovkåt.
går att härleda varför män är de som söker och kvinnorna de som blir upsökta, fantastiskt, det är dock förbannat tråkigt att det inte var jag själv som kom på det hehe.

nåväl, hedvig är värd att skriva en bok om, antagligen på att hon är allt annat än en öppen bok, i jämförelse med mig och john, och det är väl därför jag spekulerar så mycket om henne, jag tror att den kontakt jag succesivt bygger upp med hedvig.. är.. ja jag känner att jag både medvetet och undermedvetet stöter på henne, på något känns det som att jag har större potentiall att öpna en tajtare connection med hedvig än vad john kan göra... saken är den att hon vore inte så mycket värd vunnen, alltså jag är inte kär i henne, dock jag känner att jag har en potential. fascinerande, jag känner att jag är en rutten mäniska att inte göra något aktivt åt att jag gör detta, dvs att fortsätta att slita mark under john. för he jag vet inte vad hon egentligen tycker, det enda jag vet att jag får en respons i hedvigs ansikte vilket... borde vara johns..

hum tja ifall john läser det här får han väll prata med mig om det, det är bara.. jag känner mig manlig nog att ta hedvig från honom, men jag har inga egentliga själ att göra det, jag bara njuter av att känna att jag har möjligheten, det var ett tag sedan jag kände attracktiv.

intressant hur anorlunda det var på morgonen, hehe i'm sucha fool, never the less kinga.. Kinga.. hum så igår satt vi och chattade jäkligt länge, flera flera timmar, inpå morgonen, men hon måste ju haft konversation med någon annan, ty jag tror inte... fan jag vet inte jag fick en väldigt otrevlig känsla av att prata med henne, vi kom in på min barndom och jag förklarade för henne att jag inte var särskiljt skygg när det kom till min barndom och att ifall hon verkligen var intresserad kunde jag berätta, jag la fram det mest esentiella angående varför jag tyckte mig ha skjäl att kalla mig mobbad, därefter frågade jag henne, och tja det tog lite tid, men jag antar att sådant tar tid, att besvara sådanna frågor, hon beskrev det som att.. hon hade växt upp normalt och att det enda som var själet till att hon klätt sig svart var för att få folk att inte prata med henne, nå mer detaljerat, dock, det saknades så sjukt mycket information, och jag kännde att jag måste prata med henne om det ansikte mot ansikte, ty jag kände ett tuggande i mig att jag måste bryta mig in i hennes mentalitet... he såg precis silence of the lambs så jag känner mig väl lite som hoppkins, men fortfarande, hon är psycholog, ändock så outforskad av sig själv, inte konstigt att hon sökt sig till ett yrke vilket folk innan henne sökt för att förstå andras mentalitet för att förstå sig själv.

jag vet inte, det här att hon är en hundmäniska, kanske inte är så farligt, dock kanske hon inte är lika receptius.. som jag men var natalija det, det här är defenitivt inte något jag är perfect på det är tydligt och fan det var ett tag sedan jag facktiskt analyserade någon på riktigt, men jag känner mig inte alls lika skarp som jag en gång varit, men k.. hon utstrålar att inte vara så klok som jag trodde, och det får mig att känna mig väldigt otrygg, jag har inte varit med om att en person jag lärt känna i samband att jag förälskar mig på något sätt faller i värde, det har hänt motsattsen dock, det kan bero på olika faktorer tex att jag inte är lika desperat, men samtidigt behöver jag henne som ett hopp.. jag vill inte hitta någon annan ännu, jag skulle hellre träffa henne i tyskland, och förstå hennes ointresse i mig, genom ansiktsläsning och eventuella rejekted närmande men det här är något nytt.. jag menar... jag känner att hon trivs på något konstigt sätt med mig, hur mycket hon än inte känner mig, men ett exempel är tex att hon sa att hon bara satt och log i slutet av vår diskution, då jag visserligen urartade då jag blev rädd för hennes respons på mina frågor, rädd att jag kunde förolämpa henne, men isåfall inte kunde se det på henne.

jag vill nästan gemnföra henne med mattias hellre än natalija, natalija må varit galen, men hon var inte hundra procent dum, det säger jag inte att .. hon är men ytlig på något sätt, jag har svårt att njuta av tanken på Kinga.. jag känner mig mycket upprörd, och jag vet inte riktigt vad jag skall göra åt det, dock måste jag säga att hon har fantastisk filmsmak.

ett tydligt intresse för psyckologi på ett praktiskt plan, jag tolkar att flera av hennes film val är av analysvärde, dock har jag inte engagerat mig,